Om Skåne
De första skånska stadsliknande samhällena var Lund, Lomma och Helsingborg utmed Öresundskusten.
Vä och Tommarp på andra sidan.
Från slutet av 900-talet till ca 1200 anses städerna i det dåtida Danmark fungerat som viktiga förvaltningsorter för den framväxande kungamakten. För Skåne rör det sig om Lund, Lomma, Helsingborg och Tumathorp nuvarande Tommarp.
Lund
När Sven Tveskägg i slutet av 900-talet lät anlägga Lund, var Danmark ännu ett löst sammanhängande rike med starka lokala hövdingar. Med Lund ville han stärka den kungliga makten över Skåne. Under medeltiden var Lund ett kyrkligt centrum. Staden var Danmarks andliga huvud-stad och kallades både Metropolis Daniae och Nordens Rom.
Helsingborg
När det danska riket grundades ca år 980 skapade Harald Blåtand ett enat kungadöme – Danmark. Helsingborg blev en av landets städer. Arkeologiska observationer tyder på att det funnits bebyggelse redan under 1000-talet uppe på Landborgen.1085 omnämns Helsingborg för första gången som stad i skrift.
Lomma
Är ett gammalt tegelbruks- och fiskesamhälle, omnämnes redan 1085 i den danske kungen Knut den Heliges gåvo-brev där han donerar sina egendomar till S:t Laurentius-kyrkan i Lund (föregångaren till Lunds domkyrka).
Vä
Vä ligger på Kristianstadsslätten väster om Helgeå. Under medeltiden (500-1500) fick byn status som stad och Maria-kyrkan byggdes i början av 1100-talet och är en av de äldsta kyrkorna i Lunds stift. En bit pergament i altaret med årtalet 1121 har hittats och troligen kyrkans invigningsår.
Tommarp
Invid en krök av Tommarpsån, från kusten, etablerade den danske kungen Sven Estridsen vid mitten av 1000-talet en kungsgård, och platsen fick därmed betydelse som kunglig centralort.
Dalby
1060 anlades Dalby som biskopsstift och en fast punkt för missionsbiskopen Egino med sin verksamhet riktad mot sveariket. Redan under Sven Estridsens tid skapades med Lund och Dalby starkt kyrkligt centra i östra Danmark. Dalby kyrka började byggas år 1060 och är Nordens äldst bevarade kyrka. Dess historia är förknippad med Lunds vikingatida och medeltida historia.
Malmö
Namnet skrevs första gången cirka 1170 då ärkebiskop Eskil i Lund donerade jord i Malmö som lön till en kyrklig befattningshavare. Det är dock inte den nuvarande staden Malmö som avses, utan en by som legat en bit inåt landet i närheten av nuvarande Pildammarna.
Tillgången på sill
Den tidvis stora tillgången på sill i de skånska fiskevattnen blev en del av den stora kontinentala efterfrågan på den. Detta fick bl.a. städer att växa fram läng Skånes kuster.
Under 1000-talet och 1100-talet växte det fram säsongs-betonade fiskeläger i samband med sillperioderna. Sillmarknaderna i Skanör och Falsterbo var de största i Skåne.
Skanör
Den äldsta bebyggelsen dateras till 1000-talet. Från mitten av 1100-talet blev Skanör huvudort för Skånemarknaden, med storhetstid under 1200 – 1300-talen. Permanent stadsbebyggelse är belagd från 1300-talet. På Skanörs marknadsområde bedrev köpmän från Nordeuropa handel under höstar fram till mitten av 1500-talet.
Falsterbo
Det äldsta Falsterbo kan via arkeologiskt och skriftligt källmaterial dateras tidigast till början av 1200-talet. Jämte det närbelägna Skanör blev Falsterbo under medeltiden huvudort för Skånemarknaden. Under senmedeltiden överflyglade Falsterbo Skanör som den mest betydande marknadsorten.
Simrishamn
Simrishamn omnämns först 1161, som stad 1361; möjligen kan urbaniseringen föras tillbaka till tidigt 1200-tal. Arkeo-logiska fynd tyder på att Simrishamn uppkommit i sam-band med Hansans expansion och det skånska sillfiskets uppsving under högmedeltiden.
Åhus
Åhus omnämns första gången i skriftliga källor 1149 då området förlänades till ärkebiskopen Eskil i Lund. Den vackra Mariakyrkan och borgen Aose Hus byggdes under 1100-talets senare hälft. Under 1200-talet utvecklades Åhus till en med den tidens mått stor stad. Här fanns en stadsstruktur med vägar och bebyggda tomter och fynd visar att olika hantverkare levde och arbetade här. I skriftliga källor nämns både spetälskehospital och domini-kanerkloster och det är också nu, år 1299, som man hittar ordet stadsprivilegier. Staden utvecklades inte bara som handelsstad utan också som en sjöfartsstad och centrum för fisket i hela östra Skåne.
Ålakusten
Kusten mellan Åhus och Kivik kallas ålakusten, då ålen här var en viktig inkomstkälla. Längs denna kuststräcka präglades miljön av bl.a. ålabodar. Skånska fiskelägen och skepparsamhällen finns längs hela kuststräckan och idag lever dessa samhällen framför allt upp på sommarhalvåret då många av husen fungerar som sommarbostäder.
Ystad
Ystad nämns för första gången i litteraturen 1244 när konung Erik och hans broder Abel besökte staden. Stadens äldsta byggnad och en av Skånes äldsta tegelkyrkor, S:ta Maria kyrka byggdes på 1200-talet.
Trelleborg
För mer än tusen år sedan reste vikingarna en ringborg i Trelleborg, en av två återfunna trelleborgar i Öst-Danmark. År 1257 nämns Trelleborg i skrift för första gången, när kungen och biskopen var oense om vem som skulle få skatteintäkterna från handelsstaden Trelleborg.
Landskrona
1413 får Landskrona sina stadsprivilegier. Målet var att skapa en köpmannastad som med hjälp av engelska och nederländska köpmän skulle bli ett effektivt vapen i kampen mot Hansan. I stället dominerande Hansan som gav Landskrona en internationell prägel. Hansan ville för-störa kontrollen av varuflödet i Öresund och brände ner Landskrona år 1428. Den danske kungen Christian III gav 1549 länsmannen Peder Skram i uppdrag att befästa Landskrona med ett slott, Fästningen Citadellet.
Landskrona kom att spela en stor roll i de dansk-svenska krigen. Efter freden i Roskilde 1658 utsågs Landskrona till Skånes huvudstad.
Skåne har varit danskt mer än dubbelt så länge som svenskt
Den danska tiden hade en varaktighet som idag fort-farande överskrider svensktiden med det dubbla. Under 900-talet var Skåne löst knutet till det danska riket. där-efter danskt fram till i princip fredan i Roskilde 1658 då Skåne blev svenskt.
HURRA, HURRA, HURRA!
I boken Skånes Historia av historieprofessor Sten Skansjö förklaras varför vi i Skåne vid högtidliga tillfällen utbringar ett trefaldigt leve och inte fyra som i övriga Sverige. Då örlogsfartygen på 1600-talet kom i varandras synhåll markerade de sin nationalitet genom att skjuta lösen: Danska fartyg sköt tre lösa skott med kanoner som danskt lösen och svenska fartyg sköt två – enkel svensk lösen eller fyra dubbel svensk lösen, som grundade sig i den kungliga saluten, en kanonsalut med fyra skott och avfyrades bara vid särskilt högtidliga tillfällen.
Kusten viktig kommunikationsled
Färjetrafiken för passagerare och/eller bilar samt gods har för Skånes del varit livlig och färjeterminalerna är vanliga inslag i de största hamnarna. Tre av Sveriges största industrihamnar finns i Skåne: Helsingborg, Malmö och Trelleborg.
Gamla varvs- och hamnområden är idag attraktiva
De större städernas gamla varvs- och hamnområden är idag attraktiva kustnära områden som omdanas till platser för bostäder, utbildning, forskning och rekreation. Delar av de tidigare hamnområdena i bland annat Helsingborg, Lomma, Malmö och Limhamn har under senare år omvandlats till exklusiva bostadsområden.
Halsingar på båda sidor om Öresund
Öresund smalaste del ca fyra km brett kallades halsen och de som bodde där halsingar. På den västra sidan fanns en sandig kust som kallades ören och fick namnet Helsingör medan på den andra sidan låg en borg, som gav namnet Helsingborg. Under medeltiden fraktades på Öresund järn och andra råvaror, spannmål och sill till kontinenten medan kläde, salt och vin gick i motsatt riktning. Från slutet av 1420-talet togs Öresundstull upp vid Sundets smalaste punkt mellan Helsingör och Helsingborg, som blev en viktig inkomstkälla för det danska riket.
Helsingör med Kronborg
Helsingör blev ett handelscentrum för sillfisket i Öresund. Erik av Pommerns slott, kallat Krogen, förvandlades från 1580-talet av Fredrik II till ett renässansslott, Kronborg.
Helsingborg med Kärnan
Fartygens värdefulla laster drog till sig sjörövare. Som skydd anlades borgar i takt med att handelsplatserna tillväxte. Helsingborg fick på 1100-talet en tornborg, i början av 1300-talet en mer avancerad befästning, Kärnan.
Det skånska kuturlandskapet
Det står klart att många av huvuddragen i det skånska kulturlandskapet utformades just under Skånes danska tid och fick sin yttre särprägel när det gäller bebyggelse som t.ex. den hopbyggda gården, som ofta varit fyrlängad sydväst om den s.k. skånska diagonalen dvs. från Skälderviken i nordväst till Albo härad i sydost.
Här har gårdarna förekommit i form av korsvirkeshus med fyllning av lerklining eller som i städerna främst med tegel och norr därom i form av timmerbyggda gårdar i skiftesverk. Dessa byggnadssätt skiljer sig från förhållandena norr om den forna gränsen mellan Danmark och Sverige och återfinns i Danmark.
Skånes landskap varierar
Beroende på berggrund, jordart, klimat och vegetation ges olika förutsättningar för odling och djurhållning i land-skapet. Detta kunde man urskilja redan på 1200-talet. Med slättbygd i söder och sydväst, skogsbygd i norr och där-emellan ris- eller mellanbygd har det i århundrade funnits ett beroendeförhållande mellan dessa tre bygder.
Slättbygden försåg skogs- och mellanbygden med spann-mål. Här låg byarna tätt och så gott som all mark var åker och äng. Träd och buskar saknades nästan helt. Det rådde brist på byggnadsvirke samt ris och virke till inhägnader och ved till bränsle. Husen uppfördes företrädesvis i korsvirkesteknik och hägnader byggdes i form av jord-, tång- eller grästorvsvallar. Permanent betesmark saknades i många socknar och det som växte på trädesvångarna räckte sällan att föda kreaturen. Dessa sändes i vissa fall på bete till mellan- och skogsbygderna, som hade bättre tillgång på betesmark.
Skogsbygden försåg slättbygden med skogsprodukter av allehanda slag, t.ex. virke, ris, träkol, tjära m.m. Gårdarna i skogsbygden låg ofta ensamma eller i små, glesa byar. Byggnaderna var uppförda i trä, antingen i timringsteknik eller skiftesverk, och inhägnader var i trä eller av sten.
Ris- eller mellanbygden kan liknas vid Skånes äng och fälad där boskapsskötsel hade den största betydelsen. Bönderna i mellanbygden födde upp kreatur och mottog djur från slätten på bete. Ängsmarken innehöll betydligt mer träd och buskar än slättbygden. Gårdar i mellan-bygden uppfördes både i korsvirkesteknik och i skiftesverk.
Karta: SMHI
År 1838 skriver hovmarskalk Rudolf Hodder Stiernsvärd: ”Vid Sverige är fäst en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige, hur det övriga Europa ser ut.”
Han var ledamot av styrelsen för Alnarps lantbruksinstitut, stiftare och ledamot av styrelsen för Orups lantbruksskola. Han dog 1867 på Vittskövle slott, som ligger söder om Åhus vid Hanöbukten, som han ägde 1837–1867. www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=70 samt ägde också Karsholm slott, som ligger vid Oppmannasjöns västra sida, ca 1,5 mil nordost om Kristianstad 1854–1867. www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=141
Skåne liknar så mycket Tyskland och Danmark
Ett särdrag är den skånska landytan där Carl von Linné beskrev i sin skånska resa 1749 att Skåne liknar så mycket Tyskland och Danmark, att man kan säga att havet liksom med våld skurit Skåne ifrån de södra länderna och lagt det till Sverige.
Det skånska kuturlandskapet
Vägar och odlingsmarkernas organisation präglas av tiden då Skåne var danskt. Därför tonar Skåne än idag fram som jordbruksbyarnas, städernas, kyrkornas, slottens och de täta kommunikationernas landskap. När man ska beskriva och förklara detta är det bäst när de sätts in i ett bredare europeiskt perspektiv. Närheten till kontinenten har inte bara när det gäller sitt namn utan sin öppenhet mot söder och väster mottagit viktiga influenser inom kultur, mat, ekonomi och politik.
Skåne det enda landskapet i Sverige med tre kuster
Skåne är nästan en ö med havet på tre sidor och det enda landskapet i Sverige med tre kuster. Tillsammans utgör kuststräckan runt Skåne cirka 500 km. Den östra, södra och delar av västkusten utgörs av sandstränder, medan den nordvästra kustremsan består av klippkust och moränstrand.