Om Skåne

År 1838 skriver hovmarskalk Rudolf Hodder Stiernsvärd: ”Vid Sverige är fäst en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige, hur det övriga Europa ser ut.”

Han var ledamot av styrelsen för Alnarps lantbruksinstitut, stiftare och ledamot av styrelsen för Orups lantbruksskola. Han dog 1867 på Vittskövle slott, som ligger söder om Åhus vid Hanöbukten, som han ägde 1837–1867. www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=70 samt ägde också Karsholm slott, som ligger vid Oppmannasjöns västra sida, ca 1,5 mil nordost om Kristianstad 1854–1867. www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=141

Kanske inte så konstigt att när man förr kom till Helsingborg stod skylten: ”Här börjar kontinenten”.

Namnen Skåne och Skandinavien är enligt språkforskare en latiniserad form av den urnordiska benämningen på Skåne. Det var det gemensamma nordiska språket, som användes från 200-talet E.Kr. till ca 800-talet och har så småningom lånats in i nordiska språk, som benämningen på den skandinaviska halvön.
När det gäller den politiska historien framtonades Skåne under 900-talet som en central del av det danska riket och att det efter freden i Roskilde 1658 fördes över till Sverige, som då var en nybliven stormakt. Den danska tiden hade en varaktighet som idag fortfarande överskrider svensktiden med det dubbla. Detta tillhör den skånska historiska identiteten och därefter är ett svenskt landskap.
När det danska rikets grundades blev Helsingborg en an landets städer. Den smalaste delen av Öresund på knappt fyra km kallades halsen och de som bodde där halsingar.
På den västra sidan fanns en sandig kust som kallades ören och fick namnet Helsingör medan på den andra sidan låg en borg, som gav namnet Helsingborg. Här fraktades på medeltiden järn och andra råvaror, spannmål och sill till kontinenten medan kläde, salt och vin gick i motsatt riktning till nordborna.
Fartygens värdefulla laster drog till sig sjörövare, vilket bland annat Adam av Bremen berättar om redan på 1000-talet. Som skydd anlades borgar i takt med att handelsplatserna tillväxte. Helsingborg fick på 1100-talet en tornborg, i början av 1300-talet en mer avancerad befästning, Kärnan. På 1200-talet var Helsingör sannolikt ett färjeställe för fartyg från Helsingborg. Ganska snart blev staden ett handelscentrum för sillfisket i Öresund. Erik av Pommerns slott, kallat Krogen, förvandlades från 1580-talet av Fredrik II till ett renässansslott, Kronborg.

Vet du varför skåningen hurrar 3 gånger vid högtidliga tillfällen och inte fyra som i övriga Sverige? När främmande skepp kom inom synhåll på 1600-talet markerade de sin nationalitet genom att skjuta lösen: Danska fartyg sköt tre lösa skott medan svenska sköt två enkel svensk lösen eller fyra dubbel svensk lösen vid högtidliga tillfällen
Den tidvis stora tillgången på sill i de skånska fiskevattnen blev en del av den stora kontinentala efterfrågan på den är viktiga faktorer bl.a. fick städer att växa fram längs Skånes kuster. Under 1000-talet och 1100-talet växte det fram säsongsbetonade fiskeläger i samband med sillperioderna. Sillmarknaderna i Skanör och Falsterbo var de största i Skåne.
Kusten mellan Åhus och Kivik kallas ålakusten, då ålen här var en viktig inkomstkälla. Längs denna kuststräcka präglades miljön av bl.a. ålabodar. Skånska fiskelägen och skepparsamhällen finns längs hela kuststräckan och idag lever dessa samhällen framför allt upp på sommarhalvåret då många av husen fungerar som sommarbostäder.
Läs gärna mer på sidan Biologisk Mångfald >

Kusten har varit och är än idag en viktig kommunikationsled, både längs kusten och över haven. Färjetrafiken för passagerare och/eller bilar samt gods har för Skånes del varit livlig och färjeterminalerna är vanliga inslag i de största hamnarna. Tre av Sveriges största industrihamnar finns i Skåne: Helsingborg, Malmö och Trelleborg.
De större städernas gamla varvs- och hamnområden är idag attraktiva kustnära områden som omdanas till platser för bostäder, utbildning, forskning och rekreation. Delar av de tidigare hamnområdena i bland annat Helsingborg, Lomma, Malmö och Limhamn har under senare år omvandlats till exklusiva bostadsområden.

Det skånska kuturlandskapet

Ett särdrag är den skånska landytan där Carl von Linné beskrev i sin skånska resa 1749 att Skåne liknar så mycket Tyskland och Danmark, att man kan säga att havet liksom med våld skurit Skåne ifrån de södra länderna och lagt det till Sverige. Det står klart att många av huvuddragen i det skånska kulturlandskapet utformades just under Skånes danska tid och fick sin yttre särprägel när det gäller bebyggelse som t.ex. den hopbyggda gården, som ofta varit fyrlängad sydväst om den s.k. skånska diagonalen dvs. från Skälderviken i nordväst till Albo härad i sydost. Här har dessa gårdar förekommit i form av korsvirkeshus med fyllning av lerklining eller som i städerna främst med tegel och norr därom i form av timmerbyggda gårdar i skiftesverk. Dessa byggnadssätt skiljer sig från förhållandena norr om den forna gränsen mellan Danmark och Sverige och återfinns i Danmark. Likaså präglas vägar och odlingsmarkernas organisation och utnyttjande från tiden då Skåne var danskt. Därför tonar Skåne än idag fram som jordbruksbyarnas, städernas, kyrkornas, slottens och de täta kommunikationernas landskap. När man ska beskriva och förklara detta är det bäst när de sätts in i ett bredare europeiskt perspektiv. Närheten till kontinenten har inte bara när det gäller sitt namn utan sin öppenhet mot söder och väster mottagit viktiga influenser inom kultur, mat, ekonomi och politik. När man läser om 1800-talets landskapsmålare som antingen for till Sydfrankrike eller till Skåne för ljusets skull. Det beror på att Skåne nästan är en ö med havet på tre sidor och det enda landskapet i Sverige med tre kuster. Tillsammans utgör kuststräckan runt Skåne cirka 500 km. Den östra, södra och delar av västkusten utgörs av sandstränder, medan den nordvästra kustremsan består av klippkust och moränstrand.

Landskapet i Skåne varierar beroende på berggrund, jordart, klimat och vegetation. Detta har gett olika förutsättningar för odling och djurhållning i landskapet. Detta kunde man urskilja redan på 1200-talet i Skåne. Med slättbygd i söder och sydväst, skogsbygd i norr och däremellan ris- eller mellanbygd. Det har i århundrade funnits ett beroendeförhållande mellan tre bygder.
Slättbygden försåg skogs- och mellanbygden med spannmål. Här låg byarna tätt och så gott som all mark var åker och äng. Träd och buskar saknades nästan helt. Det rådde brist på byggnadsvirke samt ris och virke till inhägnader och ved till bränsle. Husen uppfördes företrädesvis i korsvirkesteknik och hägnader byggdes i form av jord-, tång- eller grästorvsvallar. Permanent betesmark saknades i många socknar och det som växte på trädesvångarna räckte sällan att föda kreaturen. Dessa sändes i vissa fall på bete till mellan- och skogsbygderna, som hade bättre tillgång på betesmark.

Skogsbygden försåg slättbygden med skogsprodukter av allehanda slag, t.ex. virke, ris, träkol, tjära m.m. Gårdarna i skogsbygden låg ofta ensamma eller i små, glesa byar. Byggnaderna var uppförda i trä, antingen i timringsteknik eller skiftesverk, och inhägnader var i trä eller av sten.

Ris- eller mellanbygden kan liknas vid Skånes äng och fälad där boskapsskötsel hade den största betydelsen. Bönderna i mellanbygden födde upp kreatur och mottog djur från slätten på bete. Ängsmarken innehöll betydligt mer träd och buskar än slättbygden. Gårdar i mellanbygden uppfördes både i korsvirkesteknik och i skiftesverk.

Källor på våra sidor:

Länsstyrelsen – https://www.lansstyrelsen.se/skane/

SO-rummet – https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kronborgs-och-oresundstullens-historia#

Skånes historia av Sten Skansjö, docent i historia – https://www.adlibris.com/se/bok/skanes-historia-9789175930985

Skånsk mat utgiven av NST – Nord Västra Skånes Tidning år 1986

Skånes goda sidor utgiven av tidningen Arbetet år 1976

Skånsk Mat för herrskap och fattigfolk av Gösta Arvastson, Nils-Arvid Bringéus, Kurt Genrup och Göran Norsander. https://pixbobooks.se/produkt/skansk-mat-for-herrskap-och-fattigfolk/

www.bokborsen.se/?qt=Sk%C3%A5nsk%20mat%20f%C3%B6r%20herrskap%20och%20fattigfolk

Matkultur i Såne av Nils-Arvid Bringéus – https://www.bokstugan.se/bok.php?id=24125

 

”Skånsk mat- och måltidskultur” av Skåneländska Gastronomiska Akademiens grundare Sven-Olle R Olsson, https://skga.se/index.php/historia/publikationer/11-skansk-mat-och-maltidskultur

Sven-Olle R Olsson diplomerade Slow Food Skåne för hans stora kunskaper i ämnet 2012. Med motivering: Dessa kunskaper ligger till grund för en profilering av Skåne när det gäller matkultur, maträtter och livsmedelsråvaror. Hans engagerande arbete har stärkt och medvetandegjort den skånska matkulturen. Med diplom, priser och stipendium har Skåneländska Gastronomiska Akademien under åren uppmuntrat och lyft fram många småskaliga matproducenter i Skåne.

SKÅNELANDS FLAGGA \”Historia och historier bakom den rödgula korsflaggan\” av fil.dr. Sven-Olle R Olsson – https://www.skaneflaggan.nu/04_flaggskriften/flagswe/del02.htm

Läs gärna mer på sidan Diplomering >